Main Menu

Bhajagovindam (भजगोविन्दं)

Composer: Shankaracharya

Ragam: raagamaalika

29 dheera shankaraabharaNam janya
Aa: S R2 G3 P D2 S
Av: S N3 D2 P M1 G3 R2 S
Talam: aadi

Adi Shankaracharya

Adi Shankaracharya

Recitals

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Voice: M.S. Subbulakshmi

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Voice: Bombay Sharada

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Voice: Kattassery Joseph Yesudas

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Voice: Jyotsna Srikanth

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Instrument: Veena | Artist: Gayathri

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Instrument: Flute | Artist: Madhukar Kshirsagar

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Instrument: Violin | Artist: A. Kanyakumari

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Instrument: Nadaswaram | Artist: Sheik Chinna Moulana

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Instrument: Hormonium | Artist: Unknown

Bhajagovindam | भजगोविन्दं     
Instrument: Piano | Artist: Unknown

This Kriti was originally composed in Sanskrit. Other languages are for your convenience



पल्लवी
भजगोविन्दं भजगोविन्दं
गोविन्दं भजमुउधमते .
संप्राप्ते संनिहिते काले
नहि नहि रक्षति दुक्र^इज्न्करणे
2
मूढ जहीहि धनागमत्र^इष्ह्नां
कुरु सद्बुद्धिं मनसि वितर^इष्ह्नां ह् .
यल्लभसे निजकर्मोपात्तं
वित्तं तेन विनोदय चित्तं ह्
3
नारीस्तनभर नाभिइदेशं
दर^इष्ह्त्वा मागामोहावेषं ह् .
एतन्मांसावसादि विकारं
मनसि विचिन्त्य वारं वारं ह्
4
नलिनीदलगत जलमतितरलं
तद्वज्जीवितमतिशयचपलम् .ह् .
विद्धि व्याध्यभिमानग्रस्तं
लोकं शोकहतं च समस्तं ह्
5
यावद्वित्तोपार्जन सक्तः
स्तावन्निज परिवारो रक्तः .
पश्चाज्जीवति जर्जर देहे
वार्तां को अपि न पर^इच्छति गेहे
6
यावत्पवनो निवसति देहे
तावत्प्र^इच्छति कुशलं गेहे .
गतवति वायौ देहापाये
भार्या बिभ्यति तस्मिन्काये
7
बालस्तावत्क्रीडासक्तः
तरुणस्तावत्तरुणीसक्तः .
वर^इद्धस्तावच्चिन्तासक्तः
परे ब्रह्मणि को अपि न सक्तः
8
काते कान्ता कस्ते पुत्रः
संसारो अयमतीव विचित्रः
कस्य त्वं कः कुत आयातः
तत्त्वं चिन्तय तदिह भ्रातः
9
सत्सङ्गत्वे निस्स्ङ्गत्वं
निस्सङ्गत्वे निर्मोहत्वं .ह् .
निर्मोहत्वे निश्चलतत्त्वं
निश्चालतत्त्वे जीवन्मुक्तिः
10
वयसिगते कः कामविकारः
शुष्ह्के निइरे कः कासारः .
क्शीणेवित्ते कः परिवारः
ज्ञाते तत्त्वे कः संसारः
11
मा कुरु धन जन यौवन गर्वं
हरति निमेष्हात्कालः सर्वं .ह् .
मायामयमिदमखिलं हित्वा
ब्रह्मपदं त्वं प्रविश विदित्वा
12
दिनयामिन्यौ सायं प्रातः
शिशिरवसन्तौ पुनरायातः .
कालः कृइदति गच्छत्यायुः
तदपि न मुज्ञ्चात्याशावायुः
12अ
द्वादशमज्ञ्जरिकाभिरषेष्हः
कथितो वैयाकरनस्यिष्हः .
उपदेशो भुउद्विद्यानिपुनैः
श्रीमच्छन्करभगवच्छरणरिः
13
काते कान्ता धन गतचिन्ता
वातुल किं तव नास्ति नियन्ता .
त्रिजगति सज्जनसं गतिरैका
भवति भवार्णवतरणे नौका
14
ज तिलो मुण्डी लुज्ञ्च्हितकेषः
काश्हायाम्बरबहुक्र^इतवेष्हः .
पश्यन्नपि चान पश्यति मुउधः
उदरनिमित्तं बहुकर^इतवेष्हः
15
अङ्गं गलितं पलितं मुण्डं
दशनविहीनं जातं तुण्डं ह् .
वृद्धो याति गिहीत्वा दण्डं
तदपि न मुज्ञ्चात्याशापिन्दं ह्
16
अग्रे वह्निः पर^इषः थेभानुः
रात्रौ चुबुकसमर्पितजानुः .
करतलभिक्षस्तरुतलवासः
तदपि न मुज्ञ्चात्याशापाशः
17
कुरुते गान^गासागरगमनं
व्रतपरिपालनमथवा दानं ह् .
ज्ञानविहिनः सर्वमतेन
मुक्तिं न भजति जन्मशतेन
18
सुर मन्दिर तरु मुउल निवासः
शय्या भुउतल मजिनं वासः .
सर्व परिग्रह भोग त्यागः
कस्यसुखं न करोति विरागः
19
योगरतो वाभोगरतोवा
सङ्गरतो वा सण्गवीहिनः .
यस्य ब्रह्मणि रमते चित्तं
नन्दति नन्दति नन्दत्येव
20
भगवद ह् गिइता किञ्चिदधीता
गङ्गा जललव कनिकापिइता .
सकृदपि येन मुरारी समर्चा
क्रियते तस्य यमेन न चर्चा
21
पुनरपि जनानां पुनरपि मरणं
पुनरपि जननी जठरे शयनं ह् .
इह संसारे बहुदुस्तारे
कृपया अपारे पाहि मुरारे
22
रथ्या चर्पट विरचित कण्ठः
पुण्यापुण्य विवर्जित पन्थाः .
योगी योगनियोजित चित्तो
रमते बालोन्मत्तवदेव
23
कस्त्वं को अहं कुत आयातः
कज़् मे जननी को मे तातः .
इति परिभावय सर्वमसारं ह्
विश्वं त्यक्त्वा स्वप्न विचारं ह्
24
त्वयि मयि चान्यत्रैको विश्ह्नुः
व्यर्थं कुप्यसि मय्यसहिष्णुः .
भव समचित्तः सर्वत्र त्वं
वाज्ञ्च्हस्यचिराद्यदि विश्ह्नुत्वं ह्
25
शत्रौ मित्रे पुत्रे बन्धौ
मा कुरु यत्नं विग्रहसन्धौ .
सर्वस्मिन्नपि पश्यात्मानं
सर्वत्रोत्स्र^इज भेदाज्ञानं ह्
26
कामं क्रोधं लोभं मोहं
त्यक्त्वा आत्मानं भावय को अहं .ह् .
आत्मज्ञान विहीना मुउधाः
ते पच्यन्ते नरकनिगुउधाः
27
गेयं गिइता नाम सहस्रं
ध्येयं श्रीपति रुउपमजस्रं ह् .
नेयं सज्जन संगे चित्तं
देयं दीनजनाय च वित्तं ह्
28
सुखतः क्रियते रामाभोगः
पश्चाद्धन्त शरिरे रोगः .
यद्यपि लोके मरणं शरणं
तदपि न मुज्ञ्छति पापाचरणम् ह्
29
अर्थमनर्थं भावय नित्यं
नास्तिततः सुखलेशः सत्यं ह् .
पुत्रादपि धन भाजां भिइतिः
सर्वत्रैष्हा विहिआ रीतिः
30
प्राणायामं प्रत्याहारं
नित्यानित्य विवेकविचारं ह् .
जाप्यसमेत समाधिविधानं
कुर्ववधानं महदवधानम् ह्
31
गुरुचरणाम्बुज निर्भर भक्तः
संसारादचिराद्भव मुक्तः .
सेन्द्रियमानस नियमादेवं
द्रक्ष्यसि निज हृदयस्थं देवं ह्
32
मुउधः कश्चन वैयाकरणो
दुक्रिज्ञ्करनाध्ययन धुरिणः .
श्रीमच्छम्कर भगवच्च्हिष्ह्यै
बोधित आसिच्च्होधितकरणः
33
भजगोविन्दं भजगोविन्दं
गोविन्दं भजमुउधमते .
नामस्मरणादन्यमुपायं
नहि पश्यामो भवतरणे

.

பல்லவி
பஜகொவின்டம் பஜகொவின்டம்
கொவின்டம் பஜமுஉதமடெ .
ஸம்ப்ராப்டெ ஸன்னிஹிடெ காலெ
னஹி னஹி ரக்ஷடி டுக்ர்^இஜ்ன்கரனெ
2
முத ஜஹிஇஹி தனாகமட்ர்^இஷ்ஹ்னாம்
குரு ஸட்புட்திம் மனஸி விட்ர்^இஷ்ஹ்னாம்.ஹ் .
யல்லபஸெ னிஜகர்மொபாட்டம்
விட்டம் டென வினொடய சிட்டம்.ஹ்
3
னாரிஇஸ்டனபர னாபிஇடெஷம்
ட்ர்^இஷ்ஹ்ட்வா மாகாமொஹாவெஷம்.ஹ் .
எடன்மாம்ஸாவஸாடி விகாரம்
மனஸி விசின்டய வாரம் வாரம்.ஹ்
4
னலினிஇடலகட ஜலமடிடரலம்
டட்வஜ்ஜிஇவிடமடிஷயசபலம்.ஹ் .
விட்தி வ்யாத்யபிமானக்ரஸ்டம்
லொகம் ஷொகஹடம் ச ஸமஸ்டம்.ஹ்
5
யாவட்விட்டொபார்ஜன ஸக்டஹ்
ஸ்டாவன்னிஜ பரிவாரொ ரக்டஹ் .
பஷ்சாஜ்ஜிஇவடி ஜர்ஜர டெஹெ
வார்டாம் கொ.அபி ன ப்ர்^இச்ச்ஹடி கெஹெ
6
யாவட்பவனொ னிவஸடி டெஹெ
டாவட்ப்ர்^இச்ச்ஹடி குஷலம் கெஹெ .
கடவடி வாயௌ டெஹாபாயெ
பார்யா பிப்யடி டஸ்மின்காயெ
7
பாலஸ்டாவட்க்ரிஇடாஸக்டஹ்
டருனஸ்டாவட்டருனிஇஸக்டஹ் .
வ்ர்^இட்தஸ்டாவச்சின்டாஸக்டஹ்
பரெ ப்ரஹ்மனி கொ.அபி ன ஸக்டஹ்
8
காடெ கான்டா கஸ்டெ புட்ரஹ்
ஸம்ஸாரொ.அயமடிஇவ விசிட்ரஹ் .
கஸ்ய ட்வம் கஹ் குட ஆயாடஹ்
டட்ட்வம் சின்டய டடிஹ ப்ராடஹ்
9
ஸட்ஸன்கட்வெ னிஸ்ஸ்ன்கட்வம்
னிஸ்ஸன்கட்வெ னிர்மொஹட்வம்.ஹ் .
னிர்மொஹட்வெ னிஷ்சலடட்ட்வம்
னிஷ்கலடட்ட்வெ ஜிஇவன்முக்டிஹ்
10
வயஸிகடெ கஹ் காமவிகாரஹ்
ஷுஷ்ஹ்கெ னிஇரெ கஹ் காஸாரஹ் .
க்ஷிஇனெவிட்டெ கஹ் பரிவாரஹ்
க்யாடெ டட்ட்வெ கஹ் ஸம்ஸாரஹ்
11
மா குரு தன ஜன யௌவன கர்வம்
ஹரடி னிமெஷ்ஹாட்காலஹ் ஸர்வம்.ஹ் .
மாயாமயமிடமகிலம் ஹிட்வா
ப்ரஹ்மபடம் ட்வம் ப்ரவிஷ விடிட்வா
12
டினயாமின்யௌ ஸாயம் ப்ராடஹ்
ஷிஷிரவஸன்டௌ புனராயாடஹ் .
காலஹ் க்ரிஇடடி கச்ச்ஹட்யாயுஹ்
டடபி ன முஜ்ன்கட்யாஷாவாயுஹ்
12அ
ட்வாடஷமஜ்ன்ஜரிகாபிரஷெஷ்ஹஹ்
கதிடொ வையாகரனஸ்யைஷ்ஹஹ் .
உபடெஷொ புஉட்விட்யானிபுனைஹ்
ஷ்ரிஇமச்ச்ஹன்கரபகவச்ச்ஹரனரிஹ்
13
காடெ கான்டா தன கடசின்டா
வாடுல கிம் டவ னாஸ்டி னியன்டா .
ட்ரிஜகடி ஸஜ்ஜனஸம் கடிரைகா
பவடி பவார்னவடரனெ னௌகா
14
ஜடிலொ முன்டிஇ லுஜ்ன்ச்ஹிடகெஷஹ்
காஷ்ஹாயாம்பரபஹுக்ர்^இடவெஷ்ஹஹ் .
பஷ்யன்னபி கன பஷ்யடி முஉதஹ்
உடரனிமிட்டம் பஹுக்ர்^இடவெஷ்ஹஹ்
15
அன்கம் கலிடம் பலிடம் முன்டம்
டஷனவிஹிஇனம் ஜடம் டுன்டம்.ஹ் .
வ்ரிட்தொ யாடி க்ரிஹிஇட்வா டன்டம்
டடபி ன முஜ்ன்கட்யாஷாபின்டம்.ஹ்
16
அக்ரெ வஹ்னிஹ் ப்ர்^இஷ்ஹ்தெபானுஹ்
ராட்ரௌ சுபுகஸமர்பிடஜானுஹ் .
கரடலபிக்ஷஸ்டருடலவாஸஹ்
டடபி ன முஜ்ன்கட்யாஷாபாஷஹ்
17
குருடெ கன்^காஸாகரகமனம்
வ்ரடபரிபாலனமதவா டானம்.ஹ் .
க்யானவிஹினஹ் ஸர்வமடென
முக்டிம் ன பஜடி ஜன்மஷடென
18
ஸுர ம.ன்டிர டரு முஉல னிவாஸஹ்
ஷய்யா புஉடல மஜினம் வாஸஹ் .
ஸர்வ பரிக்ரஹ பொக ட்யாகஹ்
கஸ்ய ஸுகம் ன கரொடி விராகஹ்
19
யொகரடொ வாபொகரடொவா
ஸன்கரடொ வா ஸன்கவிஇஹினஹ் .
யஸ்ய ப்ரஹ்மனி ரமடெ சிட்டம்
னன்டடி னன்டடி னன்டட்யெவ
20
பகவட்.ஹ் கிஇடா கிஜ்ன்சிடதிஇடா
கன்கா ஜலலவ கனிகாபிஇடா .
ஸக்ரிடபி யென முராரி ஸமர்சா
க்ரியடெ டஸ்ய யமென ன சர்சா
21
புனரபி ஜனனம் புனரபி மரனம்
புனரபி ஜனனிஇ ஜதரெ ஷயனம்.ஹ் .
இஹ ஸம்ஸாரெ பஹுடுஸ்டாரெ
க்ரிபயா.அபாரெ பாஹி முராரெ
22
ரத்யா சர்பட விரசிட கன்தஹ்
புன்யாபுன்ய விவர்ஜிட பன்தஹ் .
யொகிஇ யொகனியொஜிட சிட்டொ
ரமடெ பாலொன்மட்டவடெவ
23
கஸ்ட்வம் கொ.அஹம் குட ஆயாடஹ்
கா மெ ஜனனிஇ கொ மெ டாடஹ் .
இடி பரிபாவய ஸர்வமஸாரம்.ஹ்
விஷ்வம் ட்யக்ட்வா ஸ்வப்ன விசாரம்.ஹ்
24
ட்வயி மயி சான்யட்ரைகொ விஷ்ஹ்னுஹ்
வ்யர்தம் குப்யஸி மய்யஸஹிஷ்ஹ்னுஹ் .
பவ ஸமசிட்டஹ் ஸர்வட்ர ட்வம்
வாஜ்ன்ச்ஹஸ்யசிராட்யடி விஷ்ஹ்னுட்வம்.ஹ்
25
ஷட்ரௌ மிட்ரெ புட்ரெ பன்தௌ
மா குரு யட்னம் விக்ரஹஸன்தௌ .
ஸர்வஸ்மின்னபி பஷ்யாட்மானம்
ஸர்வட்ரொட்ஸ்ர்^இஜ பெடாக்யானம்.ஹ்
26
காமம் க்ரொதம் லொபம் மொஹம்
ட்யக்ட்வா.அட்மானம் பாவய கொ.அஹம்.ஹ் .
ஆட்மக்யான விஹிஇனா முஉதாஹ்
டெ பச்யன்டெ னரகனிகுஉதாஹ்
27
கெயம் கிஇடா னாம ஸஹஸ்ரம்
த்யெயம் ஷ்ரிஇபடி ருஉபமஜஸ்ரம்.ஹ் .
னெயம் ஸஜ்ஜன ஸன்கெ சிட்டம்
டெயம் டிஇனஜனாய ச விட்டம்.ஹ்
28
ஸுகடஹ் க்ரியடெ ராமாபொகஹ்
பஷ்சாட்தன்ட ஷரிஇரெ ரொகஹ் .
யட்யபி லொகெ மரனம் ஷரனம்
டடபி ன முஜ்ன்சடி பாபாசரனம்.ஹ்
29
அர்தமனர்தம் பாவய னிட்யம்
னாஸ்டிடடஹ் ஸுகலெஷஹ் ஸட்யம்.ஹ் .
புட்ராடபி தன பாஜாம் பிஇடிஹ்
ஸர்வட்ரைஷ்ஹா விஹிஆ ரிஇடிஹ்
30
ப்ரானாயாமம் ப்ரட்யாஹாரம்
னிட்யானிட்ய விவெகவிசாரம்.ஹ் .
ஜாப்யஸமெட ஸமாதிவிதானம்
குர்வவதானம் மஹடவதானம்.ஹ்
31
குருசரனாம்புஜ னிர்பர பகடஹ்
ஸம்ஸாராடசிராட்பவ முக்டஹ் .
ஸென்ட்ரியமானஸ னியமாடெவம்
ட்ரக்ஷ்யஸி னிஜ ஹ்ரிடயஸ்தம் டெவம்.ஹ்
32
முஉதஹ் கஷ்சன வையாகரனொ
டுக்ரிஜ்ன்கரனாத்யயன துரினஹ் .
ஷ்ரிஇமச்ச்ஹம்கர பகவச்ச்ஹிஷ்ஹ்யை
பொதிட ஆஸிச்ச்ஹொதிடகரனஹ்
33
பஜகொவின்டம் பஜகொவின்டம்
கொவின்டம் பஜமுஉதமடெ .
னாமஸ்மரனாடன்யமுபாயம்
னஹி பஷ்யாமொ பவடரனெ

.


పల్లవి
భజగొవిందం భజగొవిందం
గొవిందం భజమూఢమతె .
సంప్రాప్తె సన్నిహితె కాలె
నహి నహి రక్షతి డుకృ్ఇఝ్ణ్కరణె
2
మూఢ జహీహి ధనాగమతృ్ఇష్హ్ణాం
కురు సద్బుద్ధిం మనసి వితృ్ఇష్హ్ణాం.హ్ .
యల్లభసె నిజకర్మొపాత్తం
విత్తం తెన వినొదయ చిత్తం.హ్
3
నారీస్తనభర నాభీదెషం
దృ్ఇష్హ్ట్వా మాగామొహావెషం.హ్ .
ఎతన్మాంసావసాది వికారం
మనసి విచింతయ వారం వారం.హ్
4
నలినీదలగత జలమతితరలం
తద్వజ్జీవితమతిషయచపలం.హ్ .
విద్ధి వ్యాధ్యభిమానగ్రస్తం
లొకం షొకహతం చ సమస్తం.హ్
5
యావద్విత్తొపార్జన సక్తహ్
స్తావన్నిజ పరివారొ రక్తహ్ .
పష్చాజ్జీవతి జర్జర దెహె
వార్తాం కొ.అపి న పృ్ఇచ్చ్హతి గెహె
6
యావత్పవనొ నివసతి దెహె
తావత్పృ్ఇచ్చ్హతి కుషలం గెహె .
గతవతి వాయౌ దెహాపాయె
భార్యా బిభ్యతి తస్మింకాయె
7
బాలస్తావత్క్రీడాసక్తహ్
తరుణస్తావత్తరుణీసక్తహ్ .
వృ్ఇద్ధస్తావచ్చింతాసక్తహ్
పరె బ్రహ్మణి కొ.అపి న సక్తహ్
8
కాతె కాంతా కస్తె పుత్రహ్
సంసారొ.అయమతీవ విచిత్రహ్ .
కస్య త్వం కహ్ కుత ఆయాతహ్
తత్త్వం చింతయ తదిహ భ్రాతహ్
9
సత్సణ్గత్వె నిస్స్ణ్గత్వం
నిస్సణ్గత్వె నిర్మొహత్వం.హ్ .
నిర్మొహత్వె నిష్చలతత్త్వం
నిష్చలతత్త్వె జీవన్ముక్తిహ్
10
వయసిగతె కహ్ కామవికారహ్
షుష్హ్కె నీరె కహ్ కాసారహ్ .
క్షీణెవిత్తె కహ్ పరివారహ్
ఘ్యాతె తత్త్వె కహ్ సంసారహ్
11
మా కురు ధన జన యౌవన గర్వం
హరతి నిమెష్హాత్కాలహ్ సర్వం.హ్ .
మాయామయమిదమఖిలం హిత్వా
బ్రహ్మపదం త్వం ప్రవిష విదిత్వా
12
దినయామిన్యౌ సాయం ప్రాతహ్
షిషిరవసంతౌ పునరాయాతహ్ .
కాలహ్ క్రీడతి గచ్చ్హత్యాయుహ్
తదపి న ముఝ్ణ్చత్యాషావాయుహ్
12అ
ద్వాదషమఝ్ణ్జరికాభిరషెష్హహ్
కథితొ వైయాకరణస్యైష్హహ్ .
ఉపదెషొ భూద్విద్యానిపుణైహ్
ష్రీమచ్చ్హంకరభగవచ్చ్హరణరిహ్
13
కాతె కాంతా ధన గతచింతా
వాతుల కిం తవ నాస్తి నియంతా .
త్రిజగతి సజ్జనసం గతిరైకా
భవతి భవార్ణవతరణె నౌకా
14
జటిలొ ముణ్డీ లుఝ్ణ్చ్హితకెషహ్
కాష్హాయాంబరబహుకృ్ఇతవెష్హహ్ .
పష్యన్నపి చన పష్యతి మూఢహ్
ఉదరనిమిత్తం బహుకృ్ఇతవెష్హహ్

15

అణ్గం గలితం పలితం ముణ్డం
దషనవిహీనం జతం తుణ్డం.హ్ .
వృఇద్ధొ యాతి గృఇహీత్వా దణ్డం
తదపి న ముఝ్ణ్చత్యాషాపిణ్డం.హ్
16
అగ్రె వహ్నిహ్ పృ్ఇష్హ్ఠెభానుహ్
రాత్రౌ చుబుకసమర్పితజానుహ్ .
కరతలభిక్షస్తరుతలవాసహ్
తదపి న ముఝ్ణ్చత్యాషాపాషహ్
17
కురుతె గణ్‌గాసాగరగమనం
వ్రతపరిపాలనమథవా దానం.హ్ .
ఘ్యానవిహినహ్ సర్వమతెన
ముక్తిం న భజతి జన్మషతెన
18
సుర మ.ందిర తరు మూల నివాసహ్
షయ్యా భూతల మజినం వాసహ్ .
సర్వ పరిగ్రహ భొగ త్యాగహ్
కస్య సుఖం న కరొతి విరాగహ్
19
యొగరతొ వాభొగరతొవా
సణ్గరతొ వా సణ్గవీహినహ్ .
యస్య బ్రహ్మణి రమతె చిత్తం
నందతి నందతి నందత్యెవ
20
భగవద్.హ్ గీతా కిఝ్ణ్చిదధీతా
గణ్గా జలలవ కణికాపీతా .
సకృఇదపి యెన మురారి సమర్చా
క్రియతె తస్య యమెన న చర్చా
21
పునరపి జననం పునరపి మరణం
పునరపి జననీ జఠరె షయనం.హ్ .
ఇహ సంసారె బహుదుస్తారె
కృఇపయా.అపారె పాహి మురారె
22
రథ్యా చర్పట విరచిత కంథహ్
పుణ్యాపుణ్య వివర్జిత పంథహ్ .
యొగీ యొగనియొజిత చిత్తొ
రమతె బాలొన్మత్తవదెవ
23
కస్త్వం కొ.అహం కుత ఆయాతహ్
కా మె జననీ కొ మె తాతహ్ .
ఇతి పరిభావయ సర్వమసారం.హ్
విష్వం త్యక్త్వా స్వప్న విచారం.హ్
24
త్వయి మయి చాన్యత్రైకొ విష్హ్ణుహ్
వ్యర్థం కుప్యసి మయ్యసహిష్హ్ణుహ్ .
భవ సమచిత్తహ్ సర్వత్ర త్వం
వాఝ్ణ్చ్హస్యచిరాద్యది విష్హ్ణుత్వం.హ్
25
షత్రౌ మిత్రె పుత్రె బంధౌ
మా కురు యత్నం విగ్రహసంధౌ .
సర్వస్మిన్నపి పష్యాత్మానం
సర్వత్రొత్సృ్ఇజ భెదాఘ్యానం.హ్
26
కామం క్రొధం లొభం మొహం
త్యక్త్వా.అత్మానం భావయ కొ.అహం.హ్ .
ఆత్మఘ్యాన విహీనా మూఢాహ్
తె పచ్యంతె నరకనిగూఢాహ్
27
గెయం గీతా నామ సహస్రం
ధ్యెయం ష్రీపతి రూపమజస్రం.హ్ .
నెయం సజ్జన సణ్గె చిత్తం
దెయం దీనజనాయ చ విత్తం.హ్
28
సుఖతహ్ క్రియతె రామాభొగహ్
పష్చాద్ధంత షరీరె రొగహ్ .
యద్యపి లొకె మరణం షరణం
తదపి న ముఝ్ణ్చతి పాపాచరణం.హ్
29
అర్థమనర్థం భావయ నిత్యం
నాస్తితతహ్ సుఖలెషహ్ సత్యం.హ్ .
పుత్రాదపి ధన భాజాం భీతిహ్
సర్వత్రైష్హా విహీఅ రీతిహ్
30
ప్రాణాయామం ప్రత్యాహారం
నిత్యానిత్య వివెకవిచారం.హ్ .
జాప్యసమెత సమాధివిధానం
కుర్వవధానం మహదవధానం.హ్
31
గురుచరణాంబుజ నిర్భర భకతహ్
సంసారాదచిరాద్భవ ముక్తహ్ .
సెంద్రియమానస నియమాదెవం
ద్రక్ష్యసి నిజ హృఇదయస్థం దెవం.హ్
32
మూఢహ్ కష్చన వైయాకరణొ
డుకృఇఝ్ణ్కరణాధ్యయన ధురిణహ్ .
ష్రీమచ్చ్హంకర భగవచ్చ్హిష్హ్యై
బొధిత ఆసిచ్చ్హొధితకరణహ్
33
భజగొవిందం భజగొవిందం
గొవిందం భజమూఢమతె .
నామస్మరణాదన్యముపాయం
నహి పష్యామొ భవతరణె
.

pallavi

bhajagovindaM bhajagovindaM
govindaM bhajamuuDhamate .
saMpraapte sannihite kaale
nahi nahi rakshati DukR^iJNkaraNe
2
mUDha jahiihi dhanaagamatR^ishhNaaM
kuru sadbuddhiM manasi vitR^ishhNaam.h .
yallabhase nijakarmopaattaM
vittaM tena vinodaya chittam.h
3
naariistanabhara naabhiideshaM
dR^ishhTvaa maagaamohaavesham.h .
etanmaaMsaavasaadi vikaaraM
manasi vichintaya vaaraM vaaram.h
4
naliniidalagata jalamatitaralaM
tadvajjiivitamatishayachapalam.h .
viddhi vyaadhyabhimaanagrastaM
lokaM shokahataM cha samastam.h
5
yaavadvittopaarjana saktaH
staavannija parivaaro raktaH .
pashchaajjiivati jarjara dehe
vaartaaM ko.api na pR^ichchhati gehe
6
yaavatpavano nivasati dehe
taavatpR^ichchhati kushalaM gehe .
gatavati vaayau dehaapaaye
bhaaryaa bibhyati tasminkaaye
7
baalastaavatkriiDaasaktaH
taruNastaavattaruNiisaktaH .
vR^iddhastaavachchintaasaktaH
pare brahmaNi ko.api na saktaH
8
kaate kaantaa kaste putraH
saMsaaro.ayamatiiva vichitraH .
kasya tvaM kaH kuta aayaataH
tattvaM chintaya tadiha bhraataH
9
satsaNgatve nissNgatvaM
nissaNgatve nirmohatvam.h .
nirmohatve nishchalatattvaM
nishcalatattve jiivanmuktiH
10
vayasigate kaH kaamavikaaraH
shushhke niire kaH kaasaaraH .
kshiiNevitte kaH parivaaraH
GYaate tattve kaH saMsaaraH
11
maa kuru dhana jana yauvana garvaM
harati nimeshhaatkaalaH sarvam.h .
maayaamayamidamakhilaM hitvaa
brahmapadaM tvaM pravisha viditvaa
12
dinayaaminyau saayaM praataH
shishiravasantau punaraayaataH .
kaalaH kriiDati gachchhatyaayuH
tadapi na muJNcatyaashaavaayuH
12a
dvaadashamaJNjarikaabhirasheshhaH
kathito vaiyaakaraNasyaishhaH .
upadesho bhuudvidyaanipuNaiH
shriimachchhankarabhagavachchharaNariH
13
kaate kaantaa dhana gatachintaa
vaatula kiM tava naasti niyantaa .
trijagati sajjanasaM gatiraikaa
bhavati bhavaarNavataraNe naukaa
14
jaTilo muNDii luJNchhitakeshaH
kaashhaayaambarabahukR^itaveshhaH .
pashyannapi cana pashyati muuDhaH
udaranimittaM bahukR^itaveshhaH
15
aNgaM galitaM palitaM muNDaM
dashanavihiinaM jataM tuNDam.h .
vRiddho yaati gRihiitvaa daNDaM
tadapi na muJNcatyaashaapiNDam.h
16
agre vahniH pR^ishhThebhaanuH
raatrau chubukasamarpitajaanuH .
karatalabhikshastarutalavaasaH
tadapi na muJNcatyaashaapaashaH
17
kurute gaN^gaasaagaragamanaM
vrataparipaalanamathavaa daanam.h .
GYaanavihinaH sarvamatena
muktiM na bhajati janmashatena
18
sura ma.ndira taru muula nivaasaH
shayyaa bhuutala majinaM vaasaH .
sarva parigraha bhoga tyaagaH
kasya sukhaM na karoti viraagaH
19
yogarato vaabhogaratovaa
saNgarato vaa saNgaviihinaH .
yasya brahmaNi ramate chittaM
nandati nandati nandatyeva
20
bhagavad.h giitaa kiJNchidadhiitaa
gaNgaa jalalava kaNikaapiitaa .
sakRidapi yena muraari samarchaa
kriyate tasya yamena na charchaa
21
punarapi jananaM punarapi maraNaM
punarapi jananii jaThare shayanam.h .
iha saMsaare bahudustaare
kRipayaa.apaare paahi muraare
22
rathyaa charpaTa virachita kanthaH
puNyaapuNya vivarjita panthaH .
yogii yoganiyojita chitto
ramate baalonmattavadeva
23
kastvaM ko.ahaM kuta aayaataH
kaa me jananii ko me taataH .
iti paribhaavaya sarvamasaaram.h
vishvaM tyaktvaa svapna vichaaram.h
24
tvayi mayi chaanyatraiko vishhNuH
vyarthaM kupyasi mayyasahishhNuH .
bhava samachittaH sarvatra tvaM
vaaJNchhasyachiraadyadi vishhNutvam.h
25
shatrau mitre putre bandhau
maa kuru yatnaM vigrahasandhau .
sarvasminnapi pashyaatmaanaM
sarvatrotsR^ija bhedaaGYaanam.h
26
kaamaM krodhaM lobhaM mohaM
tyaktvaa.atmaanaM bhaavaya ko.aham.h .
aatmaGYaana vihiinaa muuDhaaH
te pachyante narakaniguuDhaaH
27
geyaM giitaa naama sahasraM
dhyeyaM shriipati ruupamajasram.h .
neyaM sajjana saNge chittaM
deyaM diinajanaaya cha vittam.h
28
sukhataH kriyate raamaabhogaH
pashchaaddhanta shariire rogaH .
yadyapi loke maraNaM sharaNaM
tadapi na muJNchati paapaacharaNam.h
29
arthamanarthaM bhaavaya nityaM
naastitataH sukhaleshaH satyam.h .
putraadapi dhana bhaajaaM bhiitiH
sarvatraishhaa vihiaa riitiH
30
praaNaayaamaM pratyaahaaraM
nityaanitya vivekavichaaram.h .
jaapyasameta samaadhividhaanaM
kurvavadhaanaM mahadavadhaanam.h
31
gurucharaNaambuja nirbhara bhakataH
saMsaaraadachiraadbhava muktaH .
sendriyamaanasa niyamaadevaM
drakshyasi nija hRidayasthaM devam.h
32
muuDhaH kashchana vaiyaakaraNo
DukRiJNkaraNaadhyayana dhuriNaH .
shriimachchhamkara bhagavachchhishhyai
bodhita aasichchhodhitakaraNaH
33
bhajagovindaM bhajagovindaM
govindaM bhajamuuDhamate .
naamasmaraNaadanyamupaayaM
nahi pashyaamo bhavataraNe

.

Pallavi
Bhajagovindam bhajagovindam
govindam bhajamuudhamate .
Sampraapte sannihite kaale
nahi nahi rakshati dukr^ijnkarane
2
Mudha jahiihi dhanaagamatr^ishhnaam
kuru sadbuddhim manasi vitr^ishhnaam.h .
Yallabhase nijakarmopaattam
vittam tena vinodaya chittam.h
3
Naariistanabhara naabhiidesham
dr^ishhtvaa maagaamohaavesham.h .
Etanmaamsaavasaadi vikaaram
manasi vichintaya vaaram vaaram.h
4
Naliniidalagata jalamatitaralam
tadvajjiivitamatishayachapalam.h .
Viddhi vyaadhyabhimaanagrastam
lokam shokahatam cha samastam.h
5
Yaavadvittopaarjana saktah
staavannija parivaaro raktah .
Pashchaajjiivati jarjara dehe
vaartaam ko.api na pr^ichchhati gehe
6
Yaavatpavano nivasati dehe
taavatpr^ichchhati kushalam gehe .
Gatavati vaayau dehaapaaye
bhaaryaa bibhyati tasminkaaye
7
Baalastaavatkriidaasaktah
tarunastaavattaruniisaktah .
Vr^iddhastaavachchintaasaktah
pare brahmani ko.api na saktah
8
Kaate kaantaa kaste putrah
samsaaro.ayamatiiva vichitrah .
Kasya tvam kah kuta aayaatah
tattvam chintaya tadiha bhraatah
9
Satsangatve nissngatvam
nissangatve nirmohatvam.h .
Nirmohatve nishchalatattvam
nishcalatattve jiivanmuktih
10
Vayasigate kah kaamavikaarah
shushhke niire kah kaasaarah .
Kshiinevitte kah parivaarah
gyaate tattve kah samsaarah
11
Maa kuru dhana jana yauvana garvam
harati nimeshhaatkaalah sarvam.h .
Maayaamayamidamakhilam hitvaa
brahmapadam tvam pravisha viditvaa
12
Dinayaaminyau saayam praatah
shishiravasantau punaraayaatah .
Kaalah kriidati gachchhatyaayuh
tadapi na mujncatyaashaavaayuh
12a
Dvaadashamajnjarikaabhirasheshhah
kathito vaiyaakaranasyaishhah .
Upadesho bhuudvidyaanipunaih
shriimachchhankarabhagavachchharanarih
13
Kaate kaantaa dhana gatachintaa
vaatula kim tava naasti niyantaa .
Trijagati sajjanasam gatiraikaa
bhavati bhavaarnavatarane naukaa
14
Jatilo mundii lujnchhitakeshah
kaashhaayaambarabahukr^itaveshhah .
Pashyannapi cana pashyati muudhah
udaranimittam bahukr^itaveshhah
15
Angam galitam palitam mundam
dashanavihiinam jatam tundam.h .
Vriddho yaati grihiitvaa dandam
tadapi na mujncatyaashaapindam.h
16
Agre vahnih pr^ishhthebhaanuh
raatrau chubukasamarpitajaanuh .
Karatalabhikshastarutalavaasah
tadapi na mujncatyaashaapaashah
17
Kurute gan^gaasaagaragamanam
vrataparipaalanamathavaa daanam.h .
Gyaanavihinah sarvamatena
muktim na bhajati janmashatena
18
Sura ma.ndira taru muula nivaasah
shayyaa bhuutala majinam vaasah .
Sarva parigraha bhoga tyaagah
kasya sukham na karoti viraagah
19
Yogarato vaabhogaratovaa
sangarato vaa sangaviihinah .
Yasya brahmani ramate chittam
nandati nandati nandatyeva
20
Bhagavad.h giitaa kijnchidadhiitaa
gangaa jalalava kanikaapiitaa .
Sakridapi yena muraari samarchaa
kriyate tasya yamena na charchaa
21
Punarapi jananam punarapi maranam
punarapi jananii jathare shayanam.h .
Iha samsaare bahudustaare
kripayaa.apaare paahi muraare
22
Rathyaa charpata virachita kanthah
punyaapunya vivarjita panthah .
Yogii yoganiyojita chitto
ramate baalonmattavadeva
23
Kastvam ko.aham kuta aayaatah
kaa me jananii ko me taatah .
Iti paribhaavaya sarvamasaaram.h
vishvam tyaktvaa svapna vichaaram.h
24
Tvayi mayi chaanyatraiko vishhnuh
vyartham kupyasi mayyasahishhnuh .
Bhava samachittah sarvatra tvam
vaajnchhasyachiraadyadi vishhnutvam.h
25
Shatrau mitre putre bandhau
maa kuru yatnam vigrahasandhau .
Sarvasminnapi pashyaatmaanam
sarvatrotsr^ija bhedaagyaanam.h
26
Kaamam krodham lobham moham
tyaktvaa.atmaanam bhaavaya ko.aham.h .
Aatmagyaana vihiinaa muudhaah
te pachyante narakaniguudhaah
27
Geyam giitaa naama sahasram
dhyeyam shriipati ruupamajasram.h .
Neyam sajjana sange chittam
deyam diinajanaaya cha vittam.h
28
Sukhatah kriyate raamaabhogah
pashchaaddhanta shariire rogah .
Yadyapi loke maranam sharanam
tadapi na mujnchati paapaacharanam.h
29
Arthamanartham bhaavaya nityam
naastitatah sukhaleshah satyam.h .
Putraadapi dhana bhaajaam bhiitih
sarvatraishhaa vihiaa riitih
30
Praanaayaamam pratyaahaaram
nityaanitya vivekavichaaram.h .
Jaapyasameta samaadhividhaanam
kurvavadhaanam mahadavadhaanam.h
31
Gurucharanaambuja nirbhara bhakatah
samsaaraadachiraadbhava muktah .
Sendriyamaanasa niyamaadevam
drakshyasi nija hridayastham devam.h
32
Muudhah kashchana vaiyaakarano
dukrijnkaranaadhyayana dhurinah .
Shriimachchhamkara bhagavachchhishhyai
bodhita aasichchhodhitakaranah
33
Bhajagovindam bhajagovindam
govindam bhajamuudhamate .
Naamasmaranaadanyamupaayam
nahi pashyaamo bhavatarane

Pallavi: Worship Govinda, Worship Govinda, Worship Govinda. Oh fool ! Rules of Grammar will not save you at the time of your death.

2: Oh fool ! Give up your thrist to amass wealth, devote your mind to thoughts to the Real. Be content with what comes through actions already performed in the past.

3: Do not get drowned in delusion by going wild with passions and lust by seeing a woman’s navel and chest. These are nothing but a modification of flesh. Do not fail to remember this again and again in your mind.

4: The life of a man is as uncertain as rain drops trembling on a lotus leaf. Know that the whole world remains a prey to disease, ego and grief.

5: So long as a man is fit and able to support his family, see the affection all those around him show. But no one at home cares to even have a word with him when his body totters due to old age.

6: When one is alive, his family members enquire kindly about his welfare. But when the soul departs from the body, even his wife runs away in fear of the corpse.

7: The childhood is lost by attachment to playfulness. Youth is lost by attachment to woman. Old age passes away by thinking over many past things. But there is hardly anyone who wants to be lost in parabrahman.

8: Who is your wife ? Who is your son ? Strange is this samsara. Of whom are you ? From where have you come ? Brother, ponder over these truths here.

9: From Satsangh comes non-attachment, from non-attachment comes freedom from delusion, which leads to self-settledness. From self-settledness comes Jeevan Mukti.

10: What good is lust when youth has fled ? What use is a lake which has no water ? Where are the relatives when wealth is gone ? Where is samsara when the Truth is known ?

11: Do not boast of wealth, friends, and youth. Each one of these are destroyed within a minute. Free yourself from the illusion of the world of Maya and attain the timeless Truth.

12: Daylight and darkness, dusk and dawn, winter and springtime come and go. Time plays and life ebbs away. But the storm of desire never leaves.

12a: This bouquet of twelve verses was imparted to a grammarian by the all-knowing Shankara, adored as the bhagavadpada.

13: Oh mad man ! Why this engrossment in thoughts of wealth ? Is there no one to guide you ? There is only one thing in three worlds that can save you from the ocean from samsara. Get into that boat of satsangha quickly. (Stanza attributed to Padmapada.)

14: There are many who go with matted locks, many who have clean shaven heads, many whose hairs have been plucked out; some are clothed in saffron, yet others in various colors — all just for a livelihood. Seeing truth revealed before them, still the foolish ones see it not. (Stanza attributed to Totakacharya.)

15: Strength has left the old man’s body; his head has become bald, his gums toothless and leaning on crutches. Even then the attachment is strong and he clings firmly to fruitless desires. (Stanza attributed to Hastamalaka.)

16: Behold there lies the man who sits warming up his body with the fire in fromt and the sun at the back; at night he curls up the body to keep out of the cold; he eats his beggar’s food from the bowl of his hand and sleeps beneath the tree. Still in his heart, he is a wretched puppet at the hands of passions. (Stanza attributed to Subodha.)

17: One may go to gangasagar, observe fasts, and give away riches in charity ! Yet, devoid of jnana, nothing can give mukthi even at the end of a hundred births. (Stanza attributed to Sureshwaracharya.)

18: Take your residence in a temple or below a tree, wear the deerskin for the dress, and sleep with mother earth as your bed. Give up all attachments and renounce all comforts. Blessed with such vairagya, could any fail to be content ? (Stanza attributed to Nityananda.)

19: One may take delight in yoga or bhoga, may have attachment or detachment. But only he whose mind steadily delights in Brahman enjoys bliss, no one else. Stanza attributed to Anandagiri.

20: Let a man read but a little from giitaa, drink just a drop of water from the ganges, worship murari (govinda) just once. He then will have no altercation with Yama. (Stanza attributed to dR^iDhabhakta.)

21: Born again, death again, birth again to stay in the mother’s womb ! It is indeed hard to cross this boundless ocean of samsara. Oh Murari ! Redeem me through Thy mercy. (Stanza attributed to Nityanatha.)

22: There is no shortage of clothing for a monk so long as there are rags cast off the road. Freed from vice and virtue, onward he wanders. One who lives in communion with God enjoys bliss, pure and uncontaminated, like a child and as someone intoxicated. (Stanza attributed to Nityanatha.)

23: Who are you ? Who am I ? From where do I come ? Who is my mother, who is my father ? Ponder thus, look at everything as essenceless and give up the world as an idle dream. (Stanza attributed to Surendra.)

24: In me, in you and in everything, none but the same Vishnu dwells. Your anger and impatience is meaningless. If you wish to attain the status of Vishnu soon, have samabhava always. (Stanza attributed to Medhaatithira.)

25: Do not waste your efforts to win the love of or to fight against friend and foe, children and relatives. See yourself in everyone and give up all feelings of duality completely. (Stanza attributed to Medhaatithira.)

26: Give up lust, anger, infatuation, and greed. Ponder over your real nature. Fools are they who are blind to the Self. Cast into hell they suffer there endlessly. (Stanza attributed to Bharativamsha.)

27: Regularly recite from the Gita, meditate on Vishnu [thro’ Vishnu sahasranama] in your heart, and chant His thousand glories. Take delight to be with the noble and the holy. Distribute your wealth in charity to the poor and the needy. (Stanza attributed to Sumatira.)

28: He who yields to lust for pleasure leaves his body a prey to disease. Though death brings an end to everything, man does not gives up the sinful path.

29: Wealth is not welfare, truly there is no joy in it. Reflect thus at all times. A rich man fears even his own son. This is the way of wealth everywhere.

30: Regulate the pranas, remain unaffected by external influences and discriminate between the real and the fleeting. Chant the holy name of God and silence the turbulent mind. Perform these with care, with extreme care.

31: Oh devotee of the lotus feet of the Guru ! May thou be soon free from Samsara. Through disciplined senses and controlled mind, thou shalt come to experience the Indwelling Lord of your heart !

32: Thus was a silly grammarian lost in rules cleansed of his narrow vision and shown the Light by Shankara’s apostles.

33: Worship Govinda, worship Govinda, worship Govinda, Oh fool ! Other than chanting the Lord’s names, there is no other way to cross the life’s ocean.
.

, , , , , ,

No comments yet.

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.